Psykologiska begrepp

Olika personer har olika psykologiska resurser att tillgå. En viktig uppgift för personer som arbetar inom vården är att stärka dessa resurser hos patienterna. Många faktorer ger utslag i psykologiska resurser. Till exempel utbildning, arbetslöshet, invandrarbakgrund…

Empowerment

Empowerment innebär att ge kraft och egenmakt till patienten. Man hjälper denne att kännna tillit till sin egen förmåga att klara av saker och ting. Begrepp som på olika sätt ligger nära detta är copingförmåga, KASAM, self efficacy, locus of  control, hopp och framtidstro. I många situationer är det viktigt att man tydliggör patientens egen roll och förmåga. Annars finns risken att man som läkare tar över ansvaret och försätter patienten i en inaktiv roll.

Ett sätt att uppmärksamma patienter som känner sig nedslagna på deras inneboende förmåga är att fråga dem om situationer de tidigare löst på ett bra och tillfredställande sätt. Kartlägg patientens inneboende resurser kopplat till det hon vill uppnå. 

Coping

Coping kan översättas med bemästringsförmåga, förmåga att hantera sitt liv. Det finns olika typer av copingstrategier. De kan vara aktiva/ problemorienterade eller passiva/emotionsorienterade. De problemorienterade är lämpigast när det finns en lösning. Om det inte finns någon lösning är de emotionsorienterade strategierna lämpligare. I och med detta är förmåga till flexibla strategier viktigt.

Det finns även värderingsorienterade copingstrategier. Detta innebär att man ändrar sitt sätt att tänka. Det kan yttra sig som förnekelse, distansiering eller att man förändrar sina värderingar och mål.

Det finns de som säger att män oftare använder problemorienterade strategier medan kvinnor oftare använder emotionsorienterade och att problemorienterade strategier ofta ger större anpassningsförmåga.

Problemorienterade strategier ger en känsla av kontroll medan emotionsorienterade strategier kan reducera den samma. 

Self efficacy

Fritt översatt betyder detta “upplevd grad av egen påverkan på sin situation”. Det beskrivs även ofta som liktydigt med självförtroende.

Människor med stort självförtroende är mer benägna att ta sig an uppgifter eller försöka lösa problemsituationer. De är mer envisa och ger inte upp lika lätt som personer med lågt självförtroende. Optimalt är att ha en tro på sin egen förmåga som är lite bättre än den förmåga man faktiskt besitter. Detta gör att man ger sig in i många utmanande uppgifter som ger en hög grad av utveckling.    

Hälsobeteende i förhållande till self efficacy

Om man upplever att man endast i liten omfattning kan påverka sin egen hälsa genom att välja ett särskilt beteende är det svårt att motivera sig till hälsogynnande livsstilsförändringar som att sluta röka, börja  motionera, gå ner i vikt, börja använda bilbälte. Därför är det viktigt att, som läkare, på olika sätt underbygga en patients självförtroende och egenmakt om man anser att det finns behov av en förändrad livsstil. Läs mer om detta i motiverande samtal

Faktorer som påverkar self efficacy:

  1. Erfarenheter – Den viktigaste faktorn. Ju fler gånger man angriper ett problem eller en situation och klarar av den ju bättre självförtroende får man. Vid förändringsarbete kan det vara klokt att höja patientens självförtroende genom att fråga om tidigare erfarenheter av lyckade förändringar.
  2. Modellering – Om man ser personer i sin omgivning klara av saker ger det ofta en generellt högre tro på sin egen förmåga. Om han kan så kan jag!
  3. Social påverkan – Saker man får höra från omgivningen angående ens prestationsförmåga.
  4. Upplevelse av fysiska faktorer – Om man upplever att rodnad eller skakningar vid ett framträdande inför en publik är ett tecken på att framträdandet var ett misslyckande kan detta påverka självförtroendet i en sådan situation negativt. Om dessa fysiska reaktioner istället ses som naturliga behöver de inte påverka ens uppfattning om huruvida framträdandet var ett misslyckande eller en succé. 

Toughness

Emotionell stabilitet

Psykologiska riskfaktorer

  • Typ A-beteende – självcentrerad, arg…
  • Cynism, hostility – Uppgivenhet i förtroendet till andra människor.
  • Upplevd stress

Cynism och upplevd stress är prediktorer för sjukdom oberoende av andra faktorer

Flack kurva i dygnsvariation av kortisolnivåer ses hos:

  • Cyniker
  • Depressiva
  • Personer med utmattningsdeppression

Inflammationsfaktorn IL-6 stiger både vid depression och cynism.

Tänkvärt

Hopplöshet ger sämre prognos vid IVA-vistelse

Den som inte upplever sin hälsa som god trots att hon har god hälsa löper ökad riska att bli sjuk.

Den som känner sig frisk trots att hon är sjuk tillfrisknar i större utsträckning. 

Värt att läsa mer om

Locus of control

http://en.wikipedia.org/wiki/Locus_of_control

Stimulus expectancy = förväntan på stimuit

Outcome expectancy = förväntan på den egna reaktionen på stimulit

Coping = positive outcome expectancy

CATS – the Cognitive Activation Theory of Stress