Kompartmentsyndrom

Symtom

Underbenet är mycket spänt och hårt och patienten vill inte röra foten på grund av smärta i underbenet.

Diagnos
Mätning av trycket inne i aktuellt kompartment. Myoglobin i serum och urin.

Anatomi
I underbenet finns fyra kompartment. De benämns främre, laterala, bakre och djupa bakre.

Patofysiologi

Tryckstegringen inom ett kompartment gör att mikrocirkulationen i muskulaturern upphör och vävnaden inom kompartment nekrotiseras. Om trycket får finnas under längre tid kommer muskulaturen att nekrotisera och funktionen kommer att försämras permanent. Myoglobin frisätts från den sönderfallande muskelvävnaden med myoglobinstegring i serum som följd, vilken kan orsaka allvarliga njurskador.

Kompartmentsyndrom utvecklas ofta efter underbensfrakturer, även om frakturläget är bra efter märgspikningen. Märgborrning och märgspikning tillför nytt trauma till det skadade underbenet, vilket ger en ökad risk för kompartmentsyndrom. Profylaktisk kompartmentklyning bör övervägas efter märgspikning av underbensfrakturer.

Underbenet drabbas ofta av denna komplikation till följd av de anatomiska förhållandena med strama fascie-skelett rum.

Behandling

Kompartmentklyvning. Längsgående incision genom hud och fascia lateralt för att öppna laterala och främre kompartment, medialt för att öppna bakre och djupa kompartment.

Amputation

Vilka amputationsnivåer finns och vilka är deras för- respektive nackdelar?