Höftfraktur

Diagnos

Den typiska patienten ligger med benet utåtroterat och något förkortat.

Differentialdiagnoser: Bäckenfraktur och annan höftfraktur måste också övervägas

Hur ser undersökningen ut?

Klassifikation (Gardens)

De två principiella behandlingsalternativ som finns är osteosyntes eller endoprotes.

Osteosyntes med parallella spikar eller skruvar. Enkel metod, men risk för komplikationer.
Protesförsörjning primärt är en större operation med de risker större kirurgiska ingrepp medför, men ger ofta god funktion. Primär protesförsörjning är ofta att föredra för vitala personer över 70-75 år. Emellertid finns risker för komplikationer även med denna metod.

Vilka för- och nackdelar finns med de olika behandlingsalternativen?

Beskriv det patofysiologiska förloppet vid utveckling av caputnekros efter cervikala
höftfrakturer.

Vanliga komplikationer efter osteosyntes av cervikala höftfrakturer

Läkningsstörning/pseudartros med redislokation av caputfragmentet. Spikar och skruvar glider ut eller t.o.m inåt i leden. Kaputnekros/segmentell kollaps, som inträffar efter läkning av frakturen, beror på insufficient cirkulation till caput. Osteoporos, dåligt fäste för osteosyntesmaterialet.

Frakturen medför en betydande risk för skadad blodförsörjning till caput, med påföljande risk för caputnekros, men då patienten är relativt ung är det praxis att ända göra en osteosyntes istället för en protesoperation, vanligen med två parallella spikar eller skruvar.

Caputnekros patofysiologi

Komplikationer till  osteosyntes av en höftfraktur

De huvudsakliga komplikationer man kan förvänta sig är en pseudartros/frakturhaveri vilket normalt för patienten tillbaka inom 3 månader p g a dålig gångförmåga/smärta och den andra är en avaskulär caputnekros som kan uppträda upp till 2 år efter osteosyntesen. Vid en ringa dislocerad fraktur hos en patient som inte har RA är riskerna ca 5 % respektive 6 % även i högre åldrar.

Behandlingskomplikationerna beror på att blodförsörjningen i högre åldrar huvudsakligen kommer in via kapselkärl som passerar frakturområdet. Ju mer dislocerad frakturen är, desto större risk för skada på bodförsörjningen till caput och utan blod ingen frakturläkning. Vid caputnekros läker frakturen, men nutritionen är otillräcklig så vid revaskularisering bryts det ”döda” caputet ner.

Sekundär infektion vid höftprotes

Detta är allvarlig komplikation och kräver inte så sällan en revisionsartroplastik med borttagande av protes utskrapning av infekterad benvävnad och antingen opereras en ny protes med gentamycincement in eller proximala femur lämnas utan protes, sk slinkled. Ett tredje alternativ är att sätta in en temporär spacer, som får sitta en period så att infektionen läker ut och därefter sätts en ny protes in.

Blodförsörjning av caput femoris

Blodförsörjningen till caput femoris kommer så länge fysen är öppen i stort sett helt via retinakula kärl från a. circumflexa femoralis medialis. Fysen i caput femoris ligger helt intraartikulärt och kärlen löper längs collum genom pericondriet utanför fysen innan de penetrerar in i epifysen. Inga kärl korsar fysen efter späd-barnstiden. Kärlen som kommer via det centrala ligamentet (ligamentum teres) räcker inte till för att försörja caput femoris.