Trafikmedicin

Länk till Läkarintyg för körkort

Länk till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för att inneha körkort

Exempel på medicinska förhållanden som kan utgöra hinder för att inneha körkort:

  • Nedsatt syn, nystagmus, dubbelseende
  • Överraskande anfall av balansrubbningar eller yrsel
  • Nedsatt rörelseförmåga
  • Hjärt-kärlsjukdom som kan innebära plötslig medvetandeförlust (arythmier, TIA, stroke), pacemaker (några månaders prövotid för utvärdering av funktion)
  • Dåligt kontrollerad diabetes, hypoglykemier
  • Neurologiska sjukdomar som Parkinson
  • Epileptiska anfall
  • Allvarligt nedsatt njurfunktion
  • Demens
  • Sömnapné, snarksjukdom, narkolepsi
  • Beroende eller missbruk av alkohol, narkotika eller narkotikaklassade substanser
  • Rattfylleri
  • Psykiatriska sjukdomar som bipolaritet, schizofreni, personlighetsstörning, ADHD, Autism, Tourettes syndrom

I alla dessa fall görs en bedömning av tillståndets svårighetsgrad. Olika lång tid av besvärsfrihet krävs för att körkortsinnehav ska tillåtas. Exempelvis krävs 1 år utan mani/hypomani vid bipolaritet och 6 månader utan epileptiska anfall. De medicinska kraven är hårdare då det gäller yrkestrafik och tyngre fordon som tung lastbil och buss.

Läkares anmälningsskyldighet
8 § Av 10 kap. 2 § körkortslagen (1998:488) framgår följande. Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig för sådant innehav ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon. Om en läkare vid undersökning finner det sannolikt att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort och körkortshavaren motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning, får läkaren anmäla förhållandet till Transportstyrelsen. 10 kap. 2 § körkortslagen gäller även den som har körkortstillstånd eller traktorkort.

Av 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen (1998:490) framgår följande. Om en läkare vid undersökning av en innehavare av taxiförarlegitimation finner att denne av medicinska skäl är uppenbart olämplig att inneha sådan legitimation, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta innehavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att innehavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att föra ett fordon i sådan trafik som avses i 1 § samma lag.

Medicinska krav för behörigheterna AM, A1, A, B, BE och traktorkort

Synfunktioner

Att du ska ha tillfredsställande syn är en självklarhet. Därför måste du bifoga ett intyg om synprövning när du ansöker om körkortstillstånd. Ett sådant intyg kan du få av legitimerade läkare, legitimerade optiker och vissa trafikskolor. När du ser med båda ögonen måste du ha minst 0,5 i synskärpa, med eller utan glasögon eller kontaktlinser. Om du bara har syn på ett öga krävs att synskärpan är minst 0,6 med eller utan korrektion. Ditt synfält måste motsvara minst ett normalt ögas synfält när du ser med båda ögonen. Om du är totalt nattblind får du inte ha körkort. Dubbelseende är

tillåtet om det bara märks när du tittar långt åt sidorna, långt uppåt eller långt nedåt (utanför 30o). Färgblindhet utgör inte ett hinder för innehav av någon körkortsbehörighet. Vissa ögonsjukdomar kräver intyg som har utfärdats av en läkare med specialistkompetens.

Hörsel och balanssinne

Om du på grund av öronsjukdom har yrsel eller balansrubbning måste du ha ett intyg från en läkare med specialistkompetens inom området. Av intyget måste det framgå att det inte finns någon risk för överraskande anfall av balansrubbning eller trafikfarlig yrsel. Nedsatt hörsel eller dövhet utgör inte något hinder.

Rörelseförmåga

Vissa personer har från födseln, genom en olycka eller sjukdom, någon form av nedsatt rörelseförmåga. Du kan till exempel få ha körkort trots din funktionsnedsättning om du kan köra fordonet på ett trafiksäkert sätt. Om ditt rörelsehinder väsentligt påverkar körförmågan ska fordonet utrustas med tekniska anordningar som kompenserar detta. Transportstyrelsen kan i så fall begränsa ditt körkort till att bara gälla en viss typ av fordon eller fordon med viss teknisk utrustning. Om du har en sjukdom som i framtiden kan komma att innebära nedsatt rörelseförmåga kan din fortsatta rätt att ha körkort komma att omprövas.

Diabetes

Diabetes som är välreglerad utgör inget hinder för körkort. Det är framför allt risken att bli medvetslös på grund av för lågt blodsocker som innebär en trafikfara. Transportstyrelsen kan besluta att du med jämna mellanrum ska lämna in ett läkarintyg.

Epilepsi

Vid diagnosen epilepsi krävs i regel att du inte har haft något anfall det senaste året. Du får inte heller ha körkort om resultatet av en EEG-undersökning innebär att det finns en påtaglig risk för anfall. Intyg krävs av en läkare med specialistkompetens inom området.

Alkohol, droger och läkemedel

Om du missbrukar eller är beroende av alkohol, narkotika, läkemedel eller andra droger som påverkar det centrala nervsystemet får du inte ha körkort. Exempel på den typen av preparat är: opiater, amfetamin, cannabis, hallucinogener, flyktiga lösningsmedel, narkotikaklassade läkemedel enligt Läkemedelverkets förteckningar II, III, IV eller V samt anabola steroider. Om du har fått körkortet återkallat efter grovt rattfylleri, måste du genomgå en så kallad utvidgad lämplighetsprövning, vilket innebär att du måste kunna styrka att du inte är opålitlig i nykterhetshänseende. Utlåtandet ska vara utfärdat av en läkare med specialistkompetens i psykiatri eller annan specialistkompetens med god kunskap om och erfarenhet av missbruksfrågor. När du har fått körkortstillstånd måste du genomgå ytterligare minst två uppföljningsperioder under de följande 18 månaderna.

Psykiska sjukdomar och störningar

Schizofreni, bipolär (manodepressiv) sjukdom, allvarliga personlighetsstörningar och annan psykisk sjukdom eller störning kan utgöra hinder för att du ska få ha körkort. För att kunna ge klara besked om vad som gäller dig måste din sjukdomsbild bedömas med tanke på eventuella trafikrisker. Oftast krävs intyg från en läkare med specialistkompetens i psykiatri.

ADHD, autismspektrumtillstånd och liknande tillstånd

Om du har en diagnos som till exempel ADHD, DAMP eller Aspergers syndrom är det i de flesta fall inga problem med att få körkortstillstånd, men det krävs att du lämnar in ett läkarintyg som visar hur allvarligt tillståndet är. Vissa fall med till exempel svår störning av impulskontroll eller om tillståndet är kombinerat med missbruk eller kriminalitet kan innebära att du inte bedöms lämplig att ha körkort. Medicinering av dessa tillstånd sker ibland med centralstimulerande läkemedel, till exempel amfetamin. Om behandlingen fungerar bra och sköts på det sätt som en läkare ordinerat innebär detta oftast att det blir lättare att få körkort. Allvarliga så kallade kognitiva störningar av uppmärksamhet, omdöme eller minne kan innebära att du inte får ha körkort.

Urdrag ur en artikel i Läkartidningen:

För hjärt–kärlsjukdomar har införts rekommendationer om observationstid för körkortsinnehav efter olika former av synkope. För innehav av högre behörigheter innebär behandling med inopererad defibrillator (ICD) hinder liksom tidigare. För innehavare av körkort för personbil eller mc rekommenderas en observationstid efter defibrillering, oavsett om den är adekvat eller orsakad av ett inadekvat tillslag.

Det ges också en ny definition på hjärtsvikt utifrån ultraljudsundersökning av vänster kammare och en ejektionsfraktion på mindre än 40 procent. För den som genomgått hjärttransplantation gäller årlig läkarkontroll för körkortsinnehavet för lägre behörigheter. För högre behörigheter innebär genomgången sådan transplantation även i fortsättningen hinder.

Vid diabetes och innehav av högre behörigheter (C, CE, D, DE och taxiförarlegitimation) är huvudregeln liksom tidigare att diabetes typ 1 är hinder för körkortsinnehav. Särskilda övergångsbestämmelser ger dock i vissa fall möjlighet till fortsatt innehav.

I enlighet med EG-direktivet definieras nu att med »allvarlig hypoglykemi« avses sådan hypoglykemi som har krävt hjälp av annan för att hävas. För den som haft mer än en allvarlig hypoglykemi det senaste året krävs för alla behörigheter en observationstid om minst ett år från den senaste episoden. För den som drabbats av allvarlig hypoglykemi i trafiken bör redan efter den första episoden uppnås en observationstid på 6 månader för lägre behörigheter och 12 månader för högre behörigheter.

För innehav av högre behörighet bör det efter varje allvarlig hypoglykemi »under vaken tid« vara en observationstid om 6 månader vid diabetes typ 2. För den som medgivits fortsatt innehav av högre behörighet vid diabetes typ 1 (se ovan) bör det efter varje allvarlig hypoglykemi »under vaken tid« vara en observationstid på 12 månader.

Vid epilepsi gäller fortfarande huvudregeln om ett års anfallsfrihet för lägre körkortsbehörigheter, liksom vissa undantag från detta krav. I de nya föreskrifterna har det dock förtydligats att innehav inte bör medges efter anfall som inträffat på grund av sömnbrist, alkoholkonsumtion, stress, feber, vätskebrist eller fysisk eller psykisk ansträngning eftersom sådana omständigheter kan återkomma och risken för nya anfall därför bedöms vara alltför hög.

För den som har högre körkortsbehörighet blir det strängare krav. Den redan 2008 införda regeln om 10 års anfallsfrihet vid epilepsi kompletteras nu med kravet från EG-direktivet att denna tid ska uppnås utan medicinering. För den som har episoder av konfusion ska en bedömning som liknar den vid epilepsi och som baseras på tid utan nya sådana episoder göras utifrån de bakomliggande medicinska förhållandena.

Angående bruk av substanser som kan påverka förmågan att köra motordrivet fordon anges nu att även i de fall läkemedel av opioidtyp inte är narkotikaklassade (som i vissa fall Tramadol och Tradolan) omfattas dessa ändå av bestämmelserna om missbruk, beroende m m i föreskrifterna. När det gäller provtagning för att verifiera nykterhet och drogfrihet är det numera ett uttryckligt krav att provtagningen bör ske oannonserat, (dvs med kort varsel).

För narkotika ges möjlighet att styrka drogfrihet genom hårprov som alternativ till den vanliga uppföljningen med urinprov. Det anges i sådana fall hur ofta sådana prov ska lämnas med hänsyn till att de avspeglar allt bruk under de tre föregående månaderna. Om ett urinprov har ett kreatininvärde under referensvärdet anges i ett allmänt råd att detta inte har något bevisvärde för att styrka drogfrihet.

För den som genomgår kontroll för att återfå sitt körkort efter grovt rattfylleri blir det obligatoriskt att vid minst ett tillfälle ta prov också för annan substans än den som påvisats vid brottet. Vid grovt alkoholrattfylleri ska alltså screeningprov (med eventuell verifiering) göras vid en provtagningsomgång. Det finns här anledning påpeka att provtagning med urinstickor inte duger ens som screeeningprov i körkortssammanhang.

Beträffande ADHD, Aspergers syndrom och likartade tillstånd samt utvecklingsstörning har begreppet »likartade tillstånd« införts för att till ADHD närliggande tillstånd som ADD (attention deficit disorder) ska kunna inkluderas

Urdrag ur transportstyrelsens författningssamling 2010:125