Sömnproblem

20-30 % av svenskar uppger att de har sömnproblem.

8 % av svenskar tar regelbundet receptbelagda sömnmedel. Användandet är vanligas hos kvinnor över 65 års ålder.

Svårighet att somna på kvällen samt besvär med nattliga uppvaknanden om kallas DIMS (disorder of initiating and maintaining sleep).

Saker att ta hänsyn till om en patient har sömnproblem är om svårigheten ligger i att somna in på kvällen eller om det främst är nattliga uppvaknanden som besvärar. Hur länge besvären pågått och hur många nätter varje vecka som besvären uppträder är också det viktigt att få reda på. Likaså är det viktigt att få svar på hur patienten mår dagtid.

Bakomliggande sjukdomar
Hyperthyreos och sömnapné kan båda ge sömnbesvär och bör således uteslutas.

Nattarbete
Bakåtroterande skiftscheman är den mest sömnstörande schemaformen. Vissa personer drabbas av kroniska sömnsvårigheter på grund av detta. Byter man dygnsrythm var tredje vecka kan de interna klockorna komma i total obalans.

Den största hälsorisken vid nattarbete är just insomni, dvs sömnbrist. Sömnbrist i sig ger ökad risk för övervikt och diabetes. Dessutom finns en ökad risk för missbruk av alkohol och sededativa/hypnotika för att öka sömnförmågan. Vid rent nattarbete finns ökad risk fr cancer, särskilt bröstcancer.

Sömnmedicin

Dygnsrythm
I centrala nervsystemet är det framför allt nucleus suprachiasmaticus i hypothalamus som styr dygnsrythmen. Detta sker genom växelvis aktivering av sömninducerande neuron, i ventrolaterala preoptiska arean (VLPA), och vakenhetsstimulerande neuron i nucleustuberomammilaria och laterala hopothalamus. Viktigaste transmittorsubstanserna är GABA och galalnin i de sömninducerande neuronen respektive noradrenalin och serotonin i de vakenhetsstimulerande neuronen. Ljus är den extrerna trigger som är starkast kopplad till vår dygnsrythtm. I näthinnan fins särskilda celler som är kopplade direkt till nucleus suprachiasmaticus. Dessa celler innehåller melanopsin. Hormonet melatonin bildas normalt under mörker och bryts ned av ljus.

Sömnstörning kan även påverka andra hormoner. Tillväxthormon bildas nästan enbart under den första djupsömnperioden och den totala dygnsmängden kan bli för hög om sömnen inte inträffar då den borde.