Epilepsi

Partiella komplexa anfall

Temporallobsepilepsi

Aurasymptom vid epilepsi
Visuell aura – occipitalt eller temporalt fokus
Automatismer (orala alimentära rörelser eller manuella)
Uncal fits – temporala fokus

Primärgeneraliserande anfall
Hos vuxen kommer utan förvarning ett generaliserat anfall, ofta toniskt kloniskt.
Hos barn uppstår absenser t ex med associerade blinkningar.

Sekundärgeneraliserande anfall med konvulsioner

Epigastric rising

Grand Mal

Status epilepticus
Kriterier

Viktig information till patient
En patient som misstänks ha drabbats av epileptiskt anfall ska tillämpa säkerhetsbeteende då man inte kan vara säker på att det inte inträffar ett nytt anfall. Patienten får av denna anledning inte köra bil och ska heller inte t ex bada ensam.

Vid flera anfall utfärdas ett tvåårigt körförbud för persontrafik. Yrkeschaufförer får i detta läge ett femårigt körförbud.

Utredning

CT/MR

EEG
Vid EEG kan man förstärka diagnostiken genom att undersöka patienten i ett sömndepriverat tillstånd då sannolikheten för anfall och interictal aktivitet ökar vid sömnighet. Man kan även provocera med hyperventilation och fotostimulering. Vissa epilepsiformer utlöses av andra stimuli som t ex musik.

Den epileptiforma aktivitet man kan avläsa i EEG uppkommer som en följd av imbalans mellan exciterande och hämmande mekanismer i cortex. Hjärnbarken tar normalt emot ett ständigt flöde av inkommande impulser, och en synaptisk hämning är därför nödvändig. Om denna hämning är satt ur spel blir celerna hyperexcitabla och detta avläses i EEG som “spikes” eller “sharp waves”.I intracellulära avledningar kan man se att den stimulerade epileptiska cellen avger en skur av urladdningar när den normalt bara skulle ha svarat med en aktionspotential.

Denna aktivitet kan vara fokal och behöver inte ge några kliniska manifestationer. Detta kallas “intercritical activity”. Men om de talamo-kortikala-talamiska neuronsystemen aktiveras ses rythmiska urladdningar och ett kliniskt anfall kan uppträda. Detta händer bara om de hmmande systemen i den epileptiska härdens omgivning blir otillräckliga. då sprider den epileptiska aktiviteten till omgivande friska neuron.

Behandling

I akutskedet ges bensodiazepiner, t ex Stesolid ®, intravenöst. Därefter ProepanutinR (fosfenytoin) intravenöst i bolusdos. Om detta inte hjälper tvingas man ta till generell anestesi, d v s narkos, med Propofol eller med barbiturat. Behandlingen stäms ofta av med EEG (burst suppression).

Karbamazepin
Tegretol ®
Verkar genom inhibition av Na-kanalerna.

Biverkningar

  • Initialt: Yrsel och trötthet
  • Anemi
  • Leukopeni
  • Aktivering av leverenzymer
  • Hyponatremi

Uppföljning av behandling med karbamazepin

  • Blodstatus
  • Leverstatus
  • Elektrolyter
  • S-koncentration av karbmazepin

Nervus Vagus-stimulator
Periodisk stimulering av vagusnerven via en pacemaker har en antiepileptisk effekt.

Patologiska mekanismer vid epilepsi
Avbrott i den neuronala elektriska transmissionen eller elektrisk rundgång i ett fokus med en skada, t ex ärrvävnad, tumör… Vid primärgeneraliserad epilepsi handlar det istället om en kramptröskelsänkning och det fins inga lesioner (epileptogena foci) cerebralt som vid partiell epilepsi.

Provocerande faktorer

  • Feber
  • Sömnbrist
  • alkoholabstinens