Akut buk

Tillstånd med akut insättande och/eller kraftig buksmärta.

Det man initialt vill ta reda på är om en peritonit är på väg att utvecklas och hur snart i så fall. Det är också viktigt att identifiera en pågående blödning.

Smärtanalys

Man kan komma långt i diagnostiserandet genom att fråga patienten om smärtans:

  • debut
  • duration
  • karaktär
  • svårighetsgrad
  • utbredning (lokalisation och utstrålning)

Debut

  • Blixtsnabb – Typiskt för perforationer och artäremboli i arteria mesenterica superior.
  • Successivt tilltagande (10-30 minuter) – Stensmärtor
  • Långsam (timmar-dygn) – Inflammatoriska tillstånd.

Duration

Om lång tid förflutit sedan debuten och smärtan varit stabil så är risken att det kommer inträffa något dramatiskt de närmaste timmarna mindre. Smärtan ska givetvis utredas men det behöver inte ske akut.

Karaktär

  • Molvärk – Inflammatoriska processer.
  • Koliksmärta (intensiv och krampartad) – Gallsten/Njursten
  • Intervallsmärta (Kommer och går. Smärtfrihet mellan) – Sjukdomstillstånd i organ med peristaltik. Ex: mekanisk ileus.
  • Patienter med stensmärtor försöker lindra sin smärta genom att röra sig hela tiden (svårundersökta).
  • Om patienten ligger helt stilla och undviker rörelse tyder det på peritoneal retning.

Utbredning

Lätt identifierabara dermatom för anatomisk orientering

  • T4 – I höjd med bröstvårta.
  • T6 – I höjd med bröstbensspetsen (processus xiphoideus).
  • T10 – I höjd med naveln.
  • L1 – I höjd med symfysen.

Smärtutbredning vid:

  • gallblåsesmärtor – Höger T5-T6
  • gallblåseinflammation – Höger T5-T6 samt höger C3-C5 (axel)
  • pankreatit – Vänster T6-T8 samt vänster C3-C5 (axel)
  • appendicit – Medialt T9-T11. Smärtvandring till McBurneys punkt (höger T12).
  • sjukdomstillstånd i urinvägar/genitalia – T10-L2

Andra anamnestiskt viktiga uppgifter

  • Situation för smärtdebut.
  • Tidigare sjukdomar.
  • Tidigare operationer.

Status

Om man blir tvungen att smärtlindra patienten innan undersökning vilket kan vara fallet vid stensmärtor bör detta tydligt framgå i journalanteckningen.

Tänk på att ange datum och tid för undersökningen. Då kan man få en uppfattning om hur snabbt och i vilken riktning eventuella förändringar förlöper.

Allmäntillstånd

Kontakt

Perifer cirkulation adekvat/ej adekvat

Varm/kall hud

Torr/fuktig hud

Ikterus?

Bukundersökning

Följande moment ska ingå i bukundersökningen:

  • Inspektion
  • Askultation
  • Perkussion
  • Palpation – Ytlig och djup palpation. Undersök även femorala och inguinala bråckportar. Identifiera:
    • Området för ömhet
    • Punktum maximum
    • Gränser för reflektoriskt muskelförsvar.
  • Per rektum

Länk till fullständigt bukstatus.

Palpation per rektum

Patienten ligger på rygg med uppdragna knän.

  • Lokaliserad ömhet
  • Resistenser
  • Innehåller ampulla recti feces eller inte?
  • Feces konsistens och färg
  • Förekomst av blod eller slem på handsken?

Vidare utredning

Patienter med akut buk utan klar diagnos ska observeras på sjukhus. Upprepade bukpalpationer är ofta av värde. Då analys av patientens smärta och utvecklingen av denna är viktig för att säkerställa diagnosen kan man inte smärtlindra ohämmat. Om förnyad undersökning kan vänta 4 timmar kan man dock erbjuda patienten tillfälling smärtlindring med hjälp av injektionsbehandling. Patienten bör hållas fastande men dryck kan ibland tillåtas. Registrera utveckling av kroppstemperaturen.

Labprover

När man med hjälp av anamnes och status bildat sig en uppfattning om orsaken till patientens tillstånd kan man rikta sin blodkemiska analys.

Röntgenundersökning och ultraljud

Bukröntgen visar gasfördelning i tarmar.

Ultraljudundersökning kan visa förekomst av konkrement, vätskeansamlingar och inflammatoriska processer.

DT (datortomografi) används allt oftare vid akut buk.

  • Fri gas
  • Organens lokalisation och storlek
  • Vätskeansamlingar
  • Tumörbildningar
  • Genomblödning av t ex pankreas kan visualiseras med kontrasttillförsel.