Ödem = Vattenansamling i det extravaskulära (interstitiella) segmentet av det extracellulära rummet
Ascites = Vätskeansamling i buken
Hydrothorax = Vätskeansamling i lungorna
Anasarka = Generellt ödem (i hela kropppen)
Dekliva ödem = Ödem i nedre extremiteterna vid upprätt ställning samt presakralt i liggande
Innan tydliga symptom på ödem uppkommit kan det ha skett en vätskeretention på 5 kg. Första tecknet på vätskeretention är således viktökning.
Patofysiologi
Vätskeutbytet mellan blodkärl och interstitiet är beroende av:
- lokalt hydrostatiskt tryck i arterioler, venoler och interstitium.
- osmotiskt tryck i blod och interstitiell vätska.
Om denna balans rubbas kan ödem uppstå.
Normalt resulterar balansen mellan det intravaskulära hydrostatiska trycket och det osmotiska trycket i kärlet i att vätska lämnar kärlen i den arteriola änden av kärlträdet. Då det hydrotatiska trycket sjunker i vendelen av kärlträdet sker ett återinträde av vätska i kärlen. En liten andel av vätskan transporteras bort via lymfsystemet.
Ökat kapillärtryck eller minskat osmotiskt tryck kan således resultera i att vätska ansamlas i interstitiet. Ödemet gör att det hydrostatiska trycket i interstitiet stiger och en ny balans i vätskeutbytet mellen kärl och interstitie uppstår med tiden.
Det interstitiella trycket är normalt högt men om ödem en gång uppstått skadas vävnaden så att trycket i framtiden inte blir lika högt. Därmed ökar risken för ytterligare ödem i framtiden.
Ödemvätskan är proteinfattig om det inte är fråga om ett inflammatoriskt ödem som beror på ökad genomsläpplighet i kärlväggen.
Ökat hydrostatiskt tryck
- Lokalt ökat ventryck
- Djup ventrombos
- Generellt ökat ventryck
- Hjärtsvikt
Vid hjärtsvikt stiger ventrycket generellt då hjärtat inte klarar att pumpa ut så mycket blod som levereras till det av vensidan av cirkulationen. Detta ger i sig ett ökat ventryck men fler mekanismer ligger bakom ödembildningen i detta fall. Sänkt cardiac output gör att njurarnas genomblödning sjunker och det blodtryckshöjande renin-angiotensin-aldosteron-systemet triggas. Följden blir ökat natrium- och vattenåterupptag av njurarna. Om det sviktande hjärtat inte klarar att öka sin output kommer den extra vätskan enbart resultera i ytterligare ökat ventryck och ödem.
Sänkt osmotiskt tryck i blodet
Albumin är det plasmaprotein som svarar för större delen av det osmotiska trycket i blodkärlen. Omfattande förlust (njursjukdom; nefrotiskt syndrom) eller minskad produktion (malnutrition, leversjukdom; cirros) av albumin kan således orsaka ödem.
Även i detta fall sjunker cardiac output och en sekundär hyperaldosteronism blir resultatet. Den vätska och det natrium som RAAS-systemet tillför kroppen kommer dock inte stanna i blodbanan då det osmotiska trycket där fortfarande är för lågt.
Obstruktion av lymfkärl
- Vanligen lokalt
- Orsakas av
- neoplastisk obstruktion
- inflammatorisk obstruktion
- postoperativ komplikation (obstruerande svullnad/ärrvävnad)
Behandling
Att behandla den bakomliggande orsaken är primärt. För att sedan eliminera ödemet använder man diuretika.
