Astma vs KOL

KOL uppträder oftast inte före 40 års ålder, astma förekommer i alla åldersgrupper.

Astma har variabla andningsbesvär med perioder utan symptom medan KOL har kroniska besvär.

Lungfunktionen vid astma visar periodvis obstruktivitet men däremellan normal lungfunktion.

KOL patienter är alltid obstruktiva även om de kan ha en viss variabilitet i sin obstruktivitet.

Rinit är relativt vanligt vid astma men sällsynt vid KOL.

Vid KOL är ofta perkussionstonen hypersonor vilket den kan periodvis vara vid astma.

Vid astma kan man ha allt från rikligt med ronki och även rassel till helt normala andningsljud.

KOL patienter kan ha svaga andningsljud (emfysem), ofta rassel beroende bland annat på sekret, periodvis även ronki.

Andningsmedelläget är förhöjt (hyperinflation) vid KOL medan astmapatienter har normalt andningsmedelläge vid besvärsfrihet men kan vara hyperinflaterade vid astmaanfall.

Nutritionsstatus varierar vid KOL från malnutrition hos cirka en tredjedel över normalvikt till övervikt hos vissa. Astmapatienters vikt är som befolkningen i övrigt.

Hur beräknar man dygnsvariabiliteten för PEF?

Dyngsvariabiliteten kan beräknas enligt 2 olika alternativ. Alt 1 [(högsta PEF – lägsta PEF)/ (0,5 x (högsta PEF + lägsta PEF))] x 100. Alt 2. [(högsta PEF – lägsta PEF)/ högsta PEF] x 100. Om resultatet blir större än 20% talar det för astma.

Hur kan en astmatiker justera sin medicinering vid förkylning om detta ofta ger försämring?

2-4dubbla inhalationssteroiddosen gärna genom att ta läkemedlet 4 ggr per dag. Öka dosen av beta2-agonist till 2 doser 4-6 ggr dagligen. Följ PEF 2 ggr dagligen. Om det inte hjälper tag kontakt med sjukvården.

Hur förändras lungvolymerna vid ett astmaanfall?

Obstruktionen leder till svårigheter att tömma ut all luft därmed följer ett förhöjt andningsmedelläge (FRC). Det i sin tur ger en förhöjd residualvolym (RV) och därmed en minskad vitalkapacitet (VC).

Astma och allergi

Allergi blir allt mer ovanlig som orsak till astma med stigande ålder. Det kan dock inte helt uteslutas att patienten har en allergisk komponent som bidrar till besvären även om han är äldre.

Utredning avseende allergi kan ske med hjälp av pricktest (hudtest), IgE bestämning mot katt i blod samt provokationstest. RAST mot kattantigen.

Specifik immunoterapi (hyposensibilisering)

I första hand rekommenderas sanerar patientens miljö från allergener. Allergivaccination är framförallt avsett för till exempel pollenallergier eller allergi mot bi och getingstick och ges framförallt till något yngre personer. Behandlingen innebär injektion av allergenextrakt i successivt stigande doser (uppdoseringsfasen) till en tolererad underhållsdos. Injektionerna ges initialt relativt tätt, ofta en gång per vecka. Underhållsbehandlingen ges sedan med glesare intervaller och kan pågå i flera år. Risker med behandlingen i form av lokala och allmänna reaktioner är störst under uppdoseringsfasen. Allvarligaste biverkning är allergisk chock. Kontraindikationer är svårt atopiskt eksem, labil astma, graviditet och förväntad dålig medverkan.