EKG-tolkning

Att koppla EKG

Extremitetsavledningar

Röd – Höger arm

Gul – vänster arm

Svart – Höger fot

Grön – Vänster fot

Bröstavledningar

V1 – Mellan 4:e och 5:e revbenet till höger om sternum

V2 – Mellan 4:e och 5:e revbenet till vänster om sternum

V3 – Mitt emellan V2 och V4

V4 – Mellan 5:e och 6:e revbenet i medioclavikulärlinjen

V5 – Samma höjd som V4 i främre axillarlinjen

V6 – Samma höjd som V4 och V5 i mellersta axillarlinjen 

Checklista vid EKG-tolkning

Kvalitetskontroll

  • Rätt patient, datum och klockslag?
  • Testamplituden 10 mm/mV?
  • Finns muskelstörningar, glappkontakt, störningar från växelsrtöm?
  • Är pappershastigheten 50 mm/s?

Rytmdiagnostik

  • Hjärtfrekvens
  • Sinusrytm?
    • Finns P-vågor?
    • Är P-vågorna positiva i de avledningar de ska (avledning II)?
    • Finns QRS-komplex efter varje regelbunden P-våg?
  • Annan rytm med regelbunden kammarrytm?
    • Annat förmaksfokus än sinusknutan?
    • Förmaksfladder?
  • Oregelbunden kammarrytm?
    • Förmaksflimmer?
    • Förmaksfladder?
    • AV-block?
      • Vilken typ?
  • Extraslag?
    • Supraventrikulära eller ventikulära?

P-vågor

  • Bredd
  • Amplitud
  • Konfiguration
  • Positiv i avledning II
  • Duration max 0,12 sekunder
  • Amplitud max 0,3 mV

PQ-tid

  • 0,12-0,22 sekunder

QRS-komplexen

  • Elektrisk axel
  • Bredd – Normalt 0,07-0,10 sekunder
    • Om breddökade pga högersidigt skänkelblock bör fortsatt bedömning av EKG:t göras med försiktighet. Ofta M-format QRS-komplex vid högersidigt skänkelblock.
    • Om breddökade pga vänstersidigt skänkelblock bör EKG-bedömningen avbrytas här.
    • Om deltavåg bör EKG-bedömningen avbrytas här.
  • Patologisk Q-våg?
  • Patologisk R-vågsprogression i bröstavledningarna?
  • Amplituder
    • För höga över vänster kammare?
    • För höga över höger kammare?
    • För låga?

ST-sträckan

  • Sänkt? – Normal ST-sänkning högst 0,5 mm. I V4-V5 förekommer större sänkning. dock max 0,9 mm. Sänkning talar för ischemi.
  • Förhöjd? -Normalt max 0,75 mm hos män och 0,5 mm hos kvinnor. I V2-V3 max 3 mm hos män och 2 mm hos kvinnor). Höjning talar för infarkt.
  • Formförändrad? – Uppåtkonkav ST-sträcka är tecken på perimyokardit. Perimyocardit ger ofta ST-höjningar i alla avledningar.

T-vågen

  • Patologisk konfiguration eller progression?
  • Vänsterkammaravledningar är normalt alltid positiva.
  • Diskordant T-våg?

QT-tid

  • Män: <0,43 sekunder
  • Kvinnor: <0,44 sekunder

Sammanfatta fynden

Kombinera dem med kända kliniska fakta inklusive medicinering.

Konklusion

Vad “ser” respektive avledning?

Vilka delar av hjärtat ger mest utslag i respektive avledning?

V1 och V2 – Höger kammare och septum

V3 och V4 – Vänster kammares anteriora vägg

V5 och V6 – Vänster kammares laterala vägg

I vilka EKG-avledningar ser man infarkter med olika läge i hjärtat?

De typiska EKG-förändringarna vid infarkt är abnorm Q, ST-höjning och negativ T. Dessa förändringar ses i varierande omfattning i olika avledningar beroende på infarktens läge och ålder.

Anterior infarkt – Orsakas av trombos av främre nedådstigande grenen av vänster koronarkärl (LAD). Syns bäst i V1-V3 samt i aVL och I.

Lateral infarkt – Trombos av cirkumflexusgrenen av vänster koronarkärl. Syns bäst i V4-V6 samt i aVL, I och -aVR.

Inferior infarkt – Trombos i höger koronarkärl. Syns i III, aVF och ibland II.

Posterior infarkt – Otillräcklig försörjning via höger koronarkärl och/eller circumflexusgrenen av vänster koronarkärl. Ger spegelbildsförändringar i V1-V3. Stor R-tagg, ST-sänkning samt ovanligt hög T-våg.

Vilken del i depolarisationsförloppet motsvaras av de olika vågorna i EKG?

P-vågen – Förmakens depolarisation

PQ-intervall – Tiden det tar för aktionspotentialen att ta sig genom förmaket, AV-noden och resten av retledningssystemet. Normalt 0,2 s vid 75 slag/minut.

QRS-komplexet – Kamrarnas depolarisation

T-vågen – Kamrarnas repolarisation 

Bestämning av elektrisk axel

Den extremitetsavledning som har det största positiva QRS-komplexet.

Alternativ: Sök upp det QRS-komplex där de positiva och negativa komponenterna är lika stora. El-axeln ligger 90 ° från denna avledning i den riktning som R-vågsamplituden ökar.

aVL = – 30 °

I = 0 °

– aVR = + 30 °

II = + 60 °

aVF = + 90 °

III = + 120 °

Den elektriska axeln är normal mellan – 30 ° och + 90 °.

Mellan – 30 ° och – 90 ° kallas den vänsterställd.

Mellan + 90 ° och + 180 ° kallas den högerställd.

Får man ett annat resultat än ovanstående bör man misstänka felkopplat EKG.

R-vågsprogression

Normal R-vågsprogression föreligger om amplituden succesivt ökar från V1 och har ett maximum i någon av bröstavledningarna. Samma förhållande gäller för T-vågen.

AV-block

Grad 1 

Förlängd PQ-tid men alla P-vågor följs av ett QRS-komplex

Grad II

Vissa impulser överleds från förmak till kammare.

Mobiz typ 1 – PQ-överledningstiden förlängssuccessivt tills att ett slag uteblir helt.

Mobiz typ 2 – PQ-tiden är konstant i de överledda impulserna (alla överleds inte). Depolarisationen är regelbundet eller oregelbundet blockerad i AV-noden.

Grad III

Inga förmaksimpulser överleds till kamrarna

Diskordant T-våg

Då T-vågen och huvuddelen av QRS-komplexet är riktade åt olika håll kallas T-vågen diskordant. Tecken på ischemisk hjärtsjukdom.