Socioekonomisk status

Detta begrepp används som samlingsbegrepp för utbildningsgrad, yrkesstatus och inkomstnivå.

Socioekonomisk status har tydliga effekter på vår hälsa. Ett exempel på detta är att man kan se en ökad risk att insjukna i hjärtinfarkt bland individer med låg socioekonomisk status.

Dessa skillnader kan förklaras med de olika förhållanden individer med olika socioekonomisk status lever under. Exempel på sådana faktorer är:

 Livsvillkor – arbetsmiljö, balans krav/kontroll i arbetet, social miljö, stress.

 Levnadsvanor – rökning, fysisk aktivitet, matvanor.

 Psykosociala faktorer – sociala nätverk, copingförmåga, känsla av sammanhang.

 Specifika kardiovaskulära levnadsvanerelaterade riskfaktorer såsom övervikt, hypertoni och hyperlipidemi samt via biopsykosociala förklaringsmodeller, låggradig inflammation och dysreglerad HPA‐axel.

Ett annat sätt att besktiva detta på:

Oavsett om man beskriver fördelningen av ohälsa (i detta fall bröstcancer) genom indelning i yrke, utbildning eller inkomst är utfallet negativt för den lägsta positionen. Det finns flera förklaringsmodeller till varför sociala skillnader i hälsa uppstår:

A. Social drift, dvs att man pga sin sjukdom får sämre social situation t ex fattigdom, som resultat av långtidssjukskrivning.

B. Social causation; Fördelningen av materiella resurser (absolut eller relativ fattigdom). Psykosociala förhållanden(psykosociala arbetsförhållanden, tunnare sociala nätverk, exponering av mycket stress och sämre psykologiska copingresurser). Levnadsvanor (tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor, övervikt.