Skador

Skador är ett stort folkhälsoproblem i Sverige liksom i alla andra delar av världen. Varje år dör mellan 4 000 och 5 000 personer i Sverige på grund av skador. Därutöver skadas många tusen så svårt att de handikappas för livet. Än fler söker vård för mindre allvarliga skador som för med sig besvär och sjukskrivning under begränsad tid. En ansenlig del av sjukvårdens resurser går åt till att ta hand om skador. Varje år vårdas omkring 135 000 människor i sluten vård på landets sjukhus till följd därav. Antalet läkarbesök för behandling i öppen vård av enbart olycksfallsskador beräknas till 900 000 per år. Skador är ett vitt begrepp, som omfattar både oavsiktliga och avsiktliga skador/våld.

Det är en utbredd missuppfattning, att det är trafiken som orsakar flest dödsfall till följd av olyckor. Mellan 400 och 500 människor dör varje år i trafiken, men det är fallolyckor som skördar de flesta offren och det är de äldre som drabbas 1500 äldre människor omkommer per år pga fallolyckor. Att nära 1 200 människor (säkra fall, räknar man in osäkra blir det 1500) varje år tar sitt liv är heller inte så väl känt. Fallolyckor är den vanligaste olyckstypen och den nästan uteslutande orsaken till skador bland de allra äldsta. Bland de yngre dominerar sportskador, här är det förstås flest olyckor i de sporter som har flest utövare – bland flickor är hästsportolyckor vanligast (men flickor börjar likna pojkar alltmer när det gäller val av sporter),medan pojkar skadar sig mest i snabba sporter som fotboll, ishockey, bandy, skateboard och motorsport.

Sverige har internationellt sett varit föregångare när det gäller olycksfalls‐och skadeprevention. Detta har varit speciellt framgångsrikt inom området skadeprevention för barn, där en kombination av strategier har använts

Aktiva strategier:

  • interventionsprogram som riktar sig mot beteendeförändring inklusive ökad cykelhjälmsanvändning och lagförslag
  • program som lånar ut barnsäkerhetsprodukter typ barnbilstolar
  • utbildningsprogram som uppmuntrar till användning av barnsäkerhetsprodukter
  • utbildning av gångtrafikanter och dessas utsatta läge i trafiken med program riktade till både barn och föräldrar
  • utdelning av rökdetektorer och utbildning till föräldrar om möjligheter till att öka säkerheten i hemmen.

Passiva strategier:

  • införande av lagar om hjälmtvång
  • hastighetsbegränsade åtgärder för motorfordonstrafik
  • lagar om säkerhetsåtgärder för barn i motorfordon typ barnbilstolar
  • barnsäkra förpackningar för att förhindra förgiftningar
  • införande av barnsäkra lås på fönster för att förhindra fallolyckor

Fyra viktiga skäl som motiverar insatser inom det skadeförebyggande området.

  1. Skador är ett av de stora folkhälsoproblemen i vårt land och den vanligaste dödsorsaken bland barn, ungdomar och yngre vuxna. Skador är samtidigt en ledande orsak till invaliditet och förlorade levnadsår.
  2. Skador är en bidragande orsak till stora hälso‐och sjukvårdskostnader och medför stora samhällskostnader (ca 63 miljarder kronor årligen). Skadeförebyggande insatser har således en stor besparingspotential.
  3. Studier och utvärderingar har visat att skador går att förebygga. Skadeprevention tillhör också de områden som är utvärderade inom folkhälsoområdet och som uppvisar positiva effekterna.
  4. De generella svårigheter som oftast visar sig i folkhälsoarbete att lokalt och konkret kunna peka ut risker och riskområden som motiverar kommuner, landsting och andra att åtgärda riskerna, föreligger inte i samma grad när det gäller skador då skaderegistrering möjliggör goda identifieringsmöjligheter. Effekter av insatta åtgärder går oftast också att mäta utan långa latenstider.