Regler vid sjukskrivning

Den nya lagstiftningen som trädde i kraft 2008-07-01 innebär att:

  • antalet möjliga sjukpenningdagar har begränsats (364 + 550 = 914 dagar).
  • arbetsförmågan ska prövas mot den reguljära arbetsmarknaden (oavsett om patienten erbjudits ett sådant arbete eller inte) vid en fast tidpunkt. Efter 6 månaders sjukskrivning eller efter 1 år i vissa fall. Tidigare kunde det dröja flera år innan så skedde.

2010-01-01 kom tillägg som möjliggör undantag från ovanstående regler i vissa fall.

Vad innebär arbetsförmåga på den reguljära arbetsmarknaden?

Det finns arbeten som är fysiskt lätta och där man kan växla mellan sittande, stående och gående och som samtidigt är enkla rutinarbeten utan krav på god simultankapacitet.

Arbeten på den reguljära arbetsmarknaden kräver dock alltid förmåga att klara av normala produktionskrav, normal arbetstakt, att vara uppmärksam, att lära in nya arbetsuppgifter mm. Personer med hinder för detta kan vara sjukskrivna även efter dag 364 och behöver hjälp till alternativ sysselsättning. 

Från försäkringskassans hemsida 2010-02-02:

Försäkringskassans handläggare avgör rätten till sjukpenning med hjälp av det medicinska underlaget och patientens egna uppgifter. Därför är det viktigt att läkarens text verkligen beskriver vilka arbetsuppgifter som inte kan utföras. För att sjukpenning ska kunna betalas ut måste arbetsförmågan vara nedsatt med minst 25 procent.

Sjukpenning i högst ett år

Sjukpenning kan betalas ut i 364 dagar under en period på 450 dagar. Denna period kallas ramtid. Ersättningsnivån under ramtiden är cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Förlängd sjukpenning

Om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt efter 364 dagar kan man ansöka om förlängd sjukpenning. Förlängd sjukpenning kan betalas ut i längst 550 dagar. Ersättningsnivån är cirka 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Så ser den grundläggande sjukförsäkringen ut men i vissa fall görs det undantag från dessa regler. Som läkare bör man informera patienter som kan vara aktuella för dessa undantag om detta. De patienter som kan vara aktuella för undantag är:

  • Patient med godkänd arbetsskada.
  • Patient som vårdas intagen på sjukhus.
  • Patient som behöver omfattande vård utanför sjukhus.
  • Patient me dförlust av verklighetsuppfattning.
  • Patient som riskerar att allvarligt försämras i sin sjukdom av att arbeta.
  • Patient med allvarlig sjukdom.

Om arbetsförmågan är nedsatt på grund av godkänd arbetsskada kan förlängd sjukpenning betalas ut för längre tid än 550 dagar.

Förlängd sjukpenning i vissa fall

Den som haft förlängd sjukpenning i maximalt antal dagar kan i vissa undantagsfall få förlängd sjukpenning även efter 550 dagar. Det gäller exempelvis den som vårdas intagen på sjukhus, behöver omfattande vård utanför sjukhus eller fått en sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattning och förmågan att orientera sig att han eller hon inte kan tillgodogöra sig information. Det gäller även den som riskerar att allvarligt försämras i sin sjukdom av att arbeta eller delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det finns ingen tidsgräns för hur länge förlängd sjukpenning i vissa fall kan betalas ut. Även den som har haft tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan ansöka om förlängd sjukpenning i vissa fall.

Fortsatt sjukpenning

Den som har en allvarlig sjukdom kan efter 364 dagar ansöka om fortsatt sjukpenning. Det finns ingen tidsgräns för hur länge fortsatt sjukpenning kan betalas ut. Ersättningen är cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Sjukpenningrätt

Rätten till sjukpenning bedöms utifrån det medicinska underlaget från behandlande läkare och de uppgifter som patienten har lämnat i särskild försäkran. Bedömningen kan göras i samråd med försäkringsmedicinsk rådgivare, som vanligen tittar på ett flertal punkter, se nedan, men lokala variationer förekommer.

  1. På vilket underlag görs bedömningen
  2. Är underlaget tillräckligt för att besvara frågeställningen.
  3. Diagnos/symtom/förmåge-/aktivitetsbegränsning
  4. Nedsättning av arbetsförmåga
  5. Rehabiliteringsbehov
  6. Prognos
  7. Försäkringsmedicinskt yttrande och förslag till åtgärd
  8. Försäkringsmedicinsk uppföljning

Om det medicinska underlaget, läkerintyget, har grundläggande brister så kan sjukpenning ej betalas. Istället initieras ett förfarande för att komplettera de medicinska uppgifter som saknas. Både läkare och patient kommer då att kontaktas skriftligen, med en påminnelse efter 2 veckor. Om efter kompettering ändå inte tillräckliga uppgifter förligger så kan ersättningen utebli och “ärendet avslås”.

Rehabiliteringskedjan

Sättet att bedöma rätten till sjukpenning kallas rehabiliteringskedjan. Rehabiliteringskedjan gäller fullt ut bara för den som har en anställning. Om man är egen företagare bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till de vanliga arbetsuppgifterna fram till och med dag 180. Efter det bedöms arbetsförmågan i förhållande till hela den reguljära arbetsmarknaden. Om man är arbetslös bedöms arbetsförmågan i förhållande till hela arbetsmarknaden redan från början av sjukperioden.

Dag 1-90

De första 90 dagarna av sjukperioden bedömer Försäkringskassan om man kan klara av sitt vanliga arbete. Man har alltså rätt till sjukpenning om man inte kan utföra sitt vanliga arbete på grund av sjukdom eller skada.

Dag 91-180

Efter 90 dagar har man bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. Om det finns risk för att man inte kommer att kunna gå tillbaka till något arbete hos sin arbetsgivare före dag 181kan Försäkringskassan erbjuda hjälp med en kontakt hos Arbetsförmedlingen. Man kan då söka ett nytt arbete samtidigt som man kan få ha kvar sin anställning och få sjukpenning.

Dag 181-365

Om man fortfarande inte kan arbeta på grund av sjukdom när det har gått 180 dagar ska Försäkringskassan ta reda på om arbetsförmågan skulle kunna tas tillvara utanför arbetsgivarens verksamhet. Då undersöker Försäkringskassan möjligheterna på hela den reguljära arbetsmarknaden.

Om man bedöms klara ett annat arbete har man inte rätt till sjukpenning. Det gäller inte om Försäkringskassan bedömer att man med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos arbetsgivaren. Då bedöms arbetsförmågan i förhållande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 181.

Med ”stor sannolikhet” avses att läkaren i intyget bör belysa om följande tre förhållanden gäller.

  1. Om det finns en väldefinierad diagnos.
  2. En välgrundad bedömning för att behandling med stor sannolikhet, enl. vetenskap eller beprövad erfarenhet, leder till arbetsåtergång hos nuvarande arbetsgivare.
  3. En tidsplan för arbetsåtergång före dag 365 i ursprunglig tjänstegrad hos arbetsgivaren.

Om patienten har allvarlig sjukdom/skada kan det anses oskäligt att pröva den sjukskrivnas arbetsförmåga mot arbeten på den vanliga arbetsmarknaden. Då kan försäkringskassan göra undantag från denna regel både efter dag 180 och dag 365. 

Med allvarlig sjukdom/skada avses i detta fall väl avgränsad sjukdom/skada som förväntas kvarstå minst 6 månader samt

  • mycket omfattande funktionsnedsättning eller
  • betydande funktionsnedsättning med sannolik risk för omfattande försämring inom det närmaste året eller
  • behov av omfattande/krävande behandling sedan minst 6 månader eller
  • betydande risk (>50 %) för död inom 5 år.

Efter dag 365

Möjligheten att skjuta upp prövningen av arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden finns bara om man med stor sannolikhet kommer att återgå i arbete hos arbetsgivaren före dag 365. Från och med dag 366 ska arbetsförmågan utan undantag bedömas i förhållande till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. (Om ej oskäligt)

Vid bedömning av arbetsförmåga tar Försäkringskassan inte hänsyn till särskilda skäl som ålder, bosättningsförhållanden, utbildning eller tidigare verksamhet.

Sammanläggning av sjukperioder

Vid sjukanmälan befinner man sig normalt på dag 1 i rehabiliteringskedjan. Men om man mellan två sjukperioder har arbetat en kortare period än 90 dagar läggs sjukperioderna ihop. Det kan betyda att arbetsförmågan kan bedömas i förhållande till andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren eller mot hela den reguljära arbetsmarknaden redan från början. En period om 90 dagar är inte det samma som 90 arbetsdagar, utan även helgdagar räknas med i de 90 dagarna.

Avstämningsmöte

Det finns möjligheten att låta berörda i ett sjukskrivningsärende träffas personligen, i ett så kallat avstämningsmöte. Syftet med mötet är att tidigt fånga upp den sjukskrivnes behov av stöd för att underlätta återgång i arbete. Vid avstämningsmötet kan direkt oklarheter mellan parterna redas ut. Ett avstämningsmöte definieras av att minst 3 av 4 följande deltar: Patienten, försäkringskassan, sjukskrivande läkare och arbetsgivaren, där de två första måste närvara. Försäkringskassan skall sedan 050101, om behövligt, kalla till avstämningsmöte senast 2 veckor efter att en rehabiliteringsutredning har kommit in från arbetsgivaren eller upprättats av Försäkringskassan.

Sjukskrivning under graviditet

En normal graviditet kan inte betecknas som sjukdom. Det är ett kroppstillstånd som hör ihop med den normala livsprocessen. En kvinna kan ha rätt till sjukpenning om hon är eller blir sjuk under graviditeten och sjukdomen sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Det gäller oberoende av om sjukdomen beror på graviditeten eller om den inte har något samband med denna.

Sjukskrivning under semester

Patientens sjukdom och funktionsbegränsning skall bedömas mot ordinarie arbetsuppgifter även under semesterperioden. Någon särskild hänsyn till hur patienten tänkt tillbringa sin semester skall inte tas, ej heller till att patienten skulle behöva någon annan grad av sjukskrivning.

Ett återkommande problem är att det finns ett avtal mellan arbetsgivarorganisationen och facken, som anger att man från arbetsgivarens sida inte behöver acceptera att man tar ut annat än hela semesterdagar. Detta avtal har inget med försäkringslagstiftningen att göra.

Om patienten exempelvis har en halv sjukskrivning kan det ibland hända att vederbörande kräver hel sjukskrivning under just semestern. Argumentet är att han ju då inte kan anses klara hela arbetsdagar, som arbetsgivaren kräver att han skall ta ut som semester. Detta är fel att acceptera.

Om man är halvt sjukskriven, så kan man visserligen tvingas ta ut hela semesterdagar, men det möter då inget hinder att man dessutom kvitterar ut sin halva ersättning från försäkringskassan. Lön under semestern är något man sparat till under resten av året och som man har rätt att ta ut antingen bara som pengar eller som betald semesterledighet.

Sjukskrivning under utlandsresa

Patienten kan resa utomlands och behålla sin sjukpenning om resan inte hindrar tillfrisknandet eller förvärrar sjukdomen. Det är därför bra om detta framgår av läkarintyget.

Patienten måste alltid ansöka hos Försäkringskassan om att få behålla sjukpenningen innan han eller hon reser utomlands.

Egen företagare eller arbetslös

Om man är egen företagare bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till de vanliga arbetsuppgifterna fram till och med dag 180. Efter det bedöms arbetsförmågan i förhållande till hela den reguljära arbetsmarknaden. Om man är arbetslös bedöms arbetsförmågan i förhållande till hela arbetsmarknaden redan från början av sjukperioden.

När sjukpenningdagarna är slut

Efter 2,5 år är sjukpenningdagarna i normalfallet slut. Då ska alla erbjudas 3 månaders arbetslivsintroduktion (ALI). Det är ett introduktionsprogram som arbetsförmedlingen håller i. Det är individuellt anpassat både avseende innehåll och omfattning och syftar till att stärka möjligheterna till återgång i arbete. 

Ersättningen motsvarar sjukpenningen om patienten är med i A-kassan. 

Efter 87 dagar utan ersättning från sjukförsäkringen har patienten åter rätt till 2,5 år med sjukpenning.