Jämlik vård

Sveriges Kommuner och landsting (SKL) kom 2009 ut med en kunskapsöversikt “Vård på (o)lika villkor” som visar på skillnader i hälsooch sjukvården mellan olika socioekonomiska grupper. Jämlik vård är också en aktuell fråga internationellt. WHO:s “Marmotkommission” tar upp hälsooch sjukvårdens roll. EU arbetar med jämlik hälsa och i oktober 2009 togs ett nytt initiativ om solidaritet inom hälsooch sjukvården för att minska ojämlikheten i hälsa i EU.  

SKL:s kunskapsöversikt “Vård på (o)lika villkor” visar på skillnader i hälso- och sjukvården mellan olika socioekonomiska grupper avseende tillgänglighet, behov, behandling och kvalitet. De öppna jämförelser som görs inom hälsooch sjukvården och folkhälsoområdet visar också på skillnader mellan olika sociala grupper. Kunskapsöversikten visar bland annat hur social ställning bidrar till att förbättra eller försämra människors hälsa. Det handlar både om att låginkomsttagare inte söker vård fast de skulle behöva, och att väl inne i vårdapparaten kostar höginkomsttagares vård mer än andras. Människors ekonomi påverkar både läkemedelsköp och vårdbesök och visar skillnader i behandling av människor med olika inkomst. Speglar detta attityder i samhället?  

HSL målparagraf 2: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Lika villkor & Etisk plattform (Riksdagen 1996/97:60) – alla människor oavsett kön, ålder, ras, etnicitet etc ,ska utifrån (1) människovärdesprincipen, ha samma möjlighet att få tillgänglig vård av samma kvalitet, och detta ska ske på lika villkor oavsett personliga egenskaper och funktion i samhället. Behovsoch solidaritetsprincipen(2) säger att resurserna bör fördelas efter behov, dvs vård ges till den som bäst behöver den. Kostnadseffektivitetsprincipen(3) säger att en rimlig relation mellan kostnader och effekter bör eftersträvas.