Alternativmedicin

Komplementär och alternativ medicin (KAM).

Den världsbild och förklaringsmodell som alternativmedicinen använder sig av ligger långt ifrån den som dagens vetenskap och skolmedicin ställer sig bakom.

Exempel: Homeopati, kinesisk akupunktur

De metoder som räknas till komplementär medicin använder sig av förklaringsmodeller som i stort accepteras av dagens vetenskap och skolmedicin.  

Exempel: Naprapati, antioxidanter, kognitiv beteendeterapi

Problem med KAM

  • Vissa oseriösa utövare – Få begränsningar och dålig kontroll
  • Bristfällig forskning
  • Svårt för klienter att hitta rätt bland terapier 
  • Kan försena adekvat behandling

Patientsäkerhetslagen

Socialstyrelsen kontrollerar legitimerad personal (läkare, sjuksköterskor…) och deras verksamhet enligt Patientsäkerhetslagen. Den säger bland annat att: Hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Detta innebär att läkare eller sjuksköterskor inte får ägna sig åt alternativmedicinsk terapi varken på arbetstid eller fritid.  

Patientsäkerhetslagen säger även att den som är alternativ/komplementär terapeut inte får behandla sjukdomstillstånd som infektiösa sjukdomar eller cancer. Ej heller gravida eller barn under 8 år.

Vilka kan man som läkare remittera sina patienter till?

  • Legitimerade personer – Naprapat, kiropraktor, sjuksköterska, läkare, sjukgymnast, tandläkare, tandhygienist, optiker, apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, logoped, ortopedingengör, psykolog, psykoterapeut, receptarie, sjukhusfysiker, rontgensjuksköterska.
  • Icke legitimerade personer som är hälso- och sjukvårdspersonal – Undersköterskor…
  • Andra personer än ovanstående om behandlingsalternativ är uttömda.

Hur kan man som läkare vägleda sina patienter när det gäller KAM-terapier?

Respektera patientens rätt till eget vårdval. Det är viktigt att vara öppen för diskussion om KAM-terapier. Många patienter använder sig av KAM-terapier och man riskerar annars att patienten undviker att berätta av oro för inte bli respekterad.   

  • Bygg upp kontakter med seriösa terapeuter.
  • Bjud in till diskussion om terapiernas nytta/risker. Ge patienten möjlighet till ett välgrundat beslut.
  • Tipsa om bransch-råd för respektive verksamhet. Hittas på internet.

Exempel på KAM-terapier

Homeopati – Utvecklat på 1700-talet i Tyskland. Tanken är att en substans som ger upphov till sjukdom botar den samma om det ges i extremt utspädd form. Utspädningarna är ofta så kraftiga att det är osannolikt att man skulle hitta en enda molekyl av den ursprungliga substansen. Tanken är att ämnet ska ha gjort avtryck i utspädningsmediet som oftast är vatten.

Akupunktur och akupressur – Har använts inom kinesisk medicin i tusentals år. Det finns övertygande evidens för smärtlindrande effekter. I andra sammanhang saknas dock evidens. Är godkänd att användas av svensk sjukvårdspersonal sedan 1980-talet.

Kinesiskt örtextrakt mot Colon irritable – Säkerställd reduktion mot symptom.

Ginkgo-boliba-extrakt – Har liten men klart dokumenterad effekt mot demens.

Naturläkemedel

Läkemedelsverket granskar det som i Sverige saluförs som naturläkemedel. Ett godkännande från deras sida innebär endast att medlet ej bedömts vara skadligt att använda. Medlet behöver ej ha någon påvisad effekt.

Exempel på naturläkemedel:

  • Johannesört mot lindrig depression – Evidens finns för att detta fungerar. Varning: Interagerar med Waran. kan även potentiera konventionella antidepressiva läkemedel då det verkar på samma neurotransmittorsystem.
  • Hästkastanj mot venös insufficiens.
  • Röd solhatt mot förkylning.
  • Silverax mot klimakteriesymptom.
  • Valeriana mot sömnsvårigheter.
  • Vitaminer och mineraler – Tanken är att vitaminernas antioxidativa effekter, genom att neutralisera fria radikaler, ska skydda mor hjärt-kärlsjukdom samt cancer. Det finns dock evidens för att antioxidanter preparat inte har några sjukdomsförebyggande effekter. Betakaroten ökar istället cancerrisken hos rökare.

Mer forskning krävs

Rättviseprincipen: ”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.” Hälso- och SjukvårdsLagen 2§

Vissa av de alternativa och komplementära terapierna gör nytta för patienterna. I enlighet med rättviseprincipen är detta något hela befolkningen bör få ta del av på lika villkor. I nuläget är de ofta dyra behandlingarna enbart tillgängliga för de som har råd att betala för dem. Detta är en av anledningarna till att så snart som möjligt integrera de alternativmedicinska och komplementärmedicinska terapier som fungerar i skolmedicinen. Men givetvis utan att tumma på kravet om förenlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Denna integration är även något som WHO arbetar för.

Det är viktigt att vara ödmjuk inför det faktum att terapier som det inte idag inte finns evidens för mycket väl kan styrkas i framtiden. Kognitiv beteendeterapi är ett exempel på en terapiform som är på väg in i skolmedicinen från att ha tillhört komplementärmedicinen.

Mer läsning

Mer information om naturläkemedel på Läkemedelsverkets hemsida.

www.alternativmedicin.se

Boken Egenvårdsläkemedel 2006-2007 ger bra information om naturläkemedel och hur de interagerar med skolmedicinens läkemedel.